Psykologi - ett av sju vetenskapliga nav

Idag inföll, lite så där trevligt överraskande, en av de årliga högtidsdagarna i det professionella livet. Med posten kom nämligen årets volym av Annual Review of Psychology (volym 61, 2010), den tidskrift som ger den i särklass bästa överblicken över hela det professionella ämnesområdet, och som rankas högst i anseende bland alla vetenskapliga psykologiska tidskrifter.

Varje år som jag slår upp (i mer än 20 år nu) denna digra volym (700-800 sidor vägande c:a 1,5 kg) frapperas jag av hur ofantligt mångfasetterat det psykologiska vetenskapsfältet är och hur ofantligt liten del av fältet som man själv kan ha någon djupare insikt i. Årets 26 artiklar, till exempel, behandlar allt från kärlekens psykologi, personlighetsutveckling under hela livscykeln, arbetsmotivation, och kreativitet i organisationer, till biologiskt baserad psykologi och kognitiva neuronala proteser som kan ge förlamade personer viss förmåga att enbart med tanken styra föremål i sin omgivning.

Årets volym av Annual Review of Psychology påminner inte bara om bredden av ämnen inom psykologin; redaktörerna påpekar i sitt förord, att psykologin faktiskt också är ett av de sju vetenskapliga naven som binder samman andra vetenskapsområdena. Det skulle man kanske inte tro, men det framgår faktiskt av en mycket intressant studie (1) där forskare genom såkallad bibliometrisk analys har studerat och vägt tyngden i olika vetenskaper, genom mängden publikationer inom varje vetenskapsområde, och studerat sambanden mellan vetenskapsområden, genom antalet korsvisa källhänvisningar mellan olika vetenskapsområden.

Efter noggranna analyser och statistiska kontroller för hur detta bäst låter sig beskrivas kunde forskarna, med alla källhänvisningar (16,08 milj) ur i stort sett samtliga vetenskapliga artiklar publicerade år 2000 som underlag, presentera en ”karta” över vetenskaperna och deras förhållande till varandra:

De små punkterna på kartan representerar korsvisa källhänvisningar mellan par av tidskrifter. Eftersom man inom varje vetenskap oftast hänvisar till källor inom det egna vetenskapsområdet, så klumpar punkterna ihop sig i små ”öar”, som på så sätt åskådliggör de enskilda vetenskapliga ämnesområdena. Ganska nära mitten av kartan hittar vi psykologi (Psychol, markerat med blått) som en av dessa öar, och strax under denna hittar vi neurovetenskap (Neuro Sci) som en annan sådan ö.

Ju närmare öarna ligger varandra desto vanligare är det med korsvisa källhänvisningar mellan vetenskapsområdena. Det finns av naturliga skäl täta kopplingar mellan psykologi och neurovetenskap, och i forskningssammanhang görs också många korsvisa källhänvisningar mellan de båda ämnesområdena. Därför ligger också dessa båda ämnesöar nära varandra på kartan. Vi ser att även andra ämnesområden som har en kopplingar till psykologi, såsom pedagogik (Educ) och folkhälsovetenskap (Pub Health), också ligger som andra öar strax intill.

De ämnesområden som har många ömsesidiga kopplingar till andra vetenskaper kommer därför att hamna mer centalt på kartan, i motsats till dem som har färre, som då istället hamnar mer utåt kanterna. Att psykologi (markerat med blått) är beläget väldigt centralt, innebär alltså att psykologi har många kopplingar till och från andra vetenskapsområden.

I sammanhanget kan det vara intressant att notera, att psykiatri (Psychiatr, markerat med rött) hamnar både långt ut i kanten, och på ganska stort avstånd från psykologins kärnområde. Det är ytterligare ett indicium på att ämnen som är centrala för psykiatri, nämligen psykiska sjukdomar och deras behandling, inte kan utgöra en större del av psykologin, vilket jag har berört i en tidigare artikel (2010-02-07). I så fall skulle dessa båda ämnesområden ha hamnat mycket nära varandra på kartan, vilket alltså inte är fallet.

Genom särskilt stora mängder kopplingar från många ämnesområden till några få, bildas vad forskarna kallar för vetenskapliga nav (hub sciences), ett slags övergripande vetenskapsområden. Ett av dessa nav är alltså psykologi (Psychol, markerat med grönt). De andra naven är matematik (Math), fysik (Physics), kemi (Chemistry), geovetenskaper, inklusive biologi (Earth Sciences), medicin (Medicine) och samhällsvetenskap (Social Sci), samtliga markerade med gult. Humanvetenskaperna räknas av tradition inte till the sciences i den anglosaxiska världen, och ingår därför inte heller här.

Kartan ger alltså en bild över var varje vetenskapsområde befinner sig i vetenskapsvärlden, vad som finns runt omkring, och i vilken utsträckning som kommunikation med och påverkan på grannarna förekommer. Psykologin befinner sig som vi ser i en mycket central position och har således en tät och ömsesidig kommunikation med många andra vetenskapsområden. Denna kommunikation leder förstås också till ömsesidig påverkan mellan vetenskaperna. Med hänvisning till denna karta avslutar redaktörerna för Annual Review of Psychology sitt förord med följande uppmaning:

Förvisso, så länkar alla vetenskaper till andra vetenskaper, särskilt i dessa tvärvetenskapliga tider. De psykologiska vetenskaperna kvalificerar sig som ett vetenskapligt nav av två skäl. Ett är helt enkelt den täta floran av tidskrifter som gör att vårt fält lämpar sig som ett fält bland bara ett dussintal andra för bibliometrisk analys. Ett annat skäl är den rika mängd kopplingar som vårt fält har till andra kringliggande fält och underordnade fält; många stora fält är mer isolerade än vad vi är. Häng med psykologinavet, och du får en länk till den vida vetenskapliga världen.

Det är ju en uppmaning som man som psykolog gärna instämmer i. Och en väldigt bra början på den vägen är att titta på vad som behandlas i Annual Review of Psychology. Innehållsförteckningar liksom sammanfattningar (såkallade abstracts) av artiklarna kan man kostnadsfritt ta del av på Annual Reviews hemsida. Det kommer man långt med.

1. Boyack KW, Klavans R, Börner K. Mapping the backbone of science. Scientometrics. 2005;64:351-74.