Psykologi - eländesforskning?

”Under den sista hälften av förra seklet har psykologin varit som uppslukad av ett enda ämne – psykisk sjukdom.” Så öppnar Martin Seligman förordet till en av den positiva psykologins bestsellers, Authentic Happiness (1). Det är ett minst sagt förvånande påstående om en vetenskap som ofta, och med viss rätt, brukar beskrivas som så mångfasetterad att den svårligen låter sig betecknas som en enda vetenskap, utan snarare som ett flertal olika. Morgan Hunt ger en lättläst, informativ och vederhäftig redogörelse för bland annat detta i The Story of Psychology (2).

Många andra har gjort liknande påståenden som Seligman, till exempel David Myers (3). Sedan 1887 har det publicerats 14 gånger fler artiklar om negativa känslor än om positiva känslor, påstår Myers, efter att ha gjort en sökning efter förekomsten av termer såsom ångest, depression, lycka och välbefinnande i PsycInfo (en databas som innehåller uppgifter om i stort sett samtliga publicerade vetenskapliga artiklar inom psykologi och psykiatri). Om än inte en direkt osanning så är det en högst selektiv användning av tillgängliga data. Det visar resultatet av en sökning i PsycInfo som jag själv har gjort (figur 1).

Figur 1 visar procent av artiklar i vilka termerna happiness (lycka), well being (välbefinnande), depression och anxiety (ångest) förekommer i artiklarnas rubriker, sammanfattningar eller nyckelord, enligt artikeldatabasen PsycInfo (som 2008 omfattar närmare 3 miljoner artiklar). Som vi ser är ”happiness” den vanligast förekommande termen från 1928 fram till 1948, då ”anxiety” kommer ikapp, går om och når 2008 närmare 5 %. Andelen artiklar med ”happiness” faller stadigt under hela förra seklet, för att 2008 nå blygsamma 0,3 %. ”Depression” ligger ungefär lika lågt som ”well being” fram till 1963, då vi ser ett trendbrott och en snabb tillväxt av andelen artiklar med ”depression”, som 2008 når över 6 %. Från början av 1980-talet ser vi också ett trendbrott uppåt för ”well being” som sannolikt hänger samman med såväl det då allmänt ökande intresset för livskvalitet och välbefinnande som med tillkomsten av hälsopsykologin (4), en då tämligen ny gren av psykologin med särskild inriktning på psykologiska faktorer i sjukdom, hälsa och välbefinnande.

David Myers har således rätt i att termerna ”anxiety” eller ”depression” förekommer betydligt oftare än ”well being” och ”happiness” i psykologiska artiklar, men bara om vi tittar från mitten av 50-talet och framåt. Dessförinnan var förhållandet faktiskt det omvända.

Talar då denna övervikt för att psykologin hittills har varit helt fokuserad på att studera och behandla psykiska sjukdomar, såsom Seligman påstår? Inte alls, eftersom en överväldigande majoritet av samtliga artiklar i PsycInfo varken innehåller ”depression” eller ”anxiety”, två av de allra vanligaste symptomen på psykisk sjukdom eller störning. De flesta artiklar handlar helt enkelt om någonting helt annat än depression och ångest.

Men resultatet kanske blir ett annat om man tar räknar med alla artiklar som handlar om psykisk sjukdom överhuvudtaget, och inte bara artiklar som använder termerna ångest och depression? Nej, inte heller då får vi ett resultat som talar för Seligmans påstående, vilket framgår av figur 2.

Figur 2 bygger på en sökning i PsycInfo som med stor sannolikhet fångat upp samtliga artiklar som på något sätt behandlar psykisk sjukdom i bred mening. Sådana artiklar utgjorde 1958 inte större andel än 2 procent av det totala antalet artiklar. Från slutet av 1960-talet ser vi en svag tillväxt om c:a 2 procentenheter per decennium, som sätter lite högre fart under slutet av 1970-talet, för att i slutet av 2000-talet nå c:a 287 000 artiklar av c:a 3 803 000 totalt, dvs. c:a 14 procent.

Det innebär att psykologin visserligen efter hand har kommit att ägnat en allt större uppmärksamhet åt psykisk sjukdom och dess behandling, framför allt sedan 1970-talet. Men att detta någonsin skulle ha varit psykologins allt uppslukande ämne som Seligman påstår är helt enkelt inte sant.

1. Seligman MEP. Authentic happiness. Using the new positive psychology to realize your potential for lasting fulfillment. New York: Free Press; 2002.
2. Hunt M. The story of psychology. Second ed. New York: Anchor Books; 2007.
3. Myers DG. The funds, friends, and faith of happy people. American Psychologist. 2000;55:56-67.
4. Matarazzo JD. Behavioral health and behavioral medicine. Frontiers for a new health psychology. American Psychologist. 1980;35:807-17.