Genom en såkallad meta-analys, dvs. en statistisk metod som kombinerar resultaten från tidigare publicerade studier, kunde två välrenommerade forskare, Yoichi Chida och Andrew Steptoe (1), påvisa ett samband mellan positivt psykologiskt välbefinnande och minskad risk att dö under de ingående studiernas uppföljningstid, med totalt 18 % för personer som var friska vid studiernas början och med 2 % för personer som var sjuka. För friska personer över 60 år var effekten ännu större – 26 %. Med ”positivt psykologiskt välbefinnande” menar Chida & Steptoe både positiva känslor (såsom lycka, glädje, entusiasm, belåtenhet) och mer varaktiga tillstånd och personlighetsdrag (såsom belåtenhet med livet i stort och gladlynthet).
För att resultaten skulle bli meningsfulla hade Chida & Steptoe naturligtvis tagit hänsyn till och vägt in ålder, kön, rökning, alkoholkonsumtion, kroppsmasseindex (BMI), fysisk aktivitet, socioekonomisk status och medicinska förhållanden, som alla är kända faktorer som påverkar dödligheten. Intressant nog blev resultaten desamma även när forskarna kunde (med stöd av c:a hälften av studierna som ingick i meta-analysen) väga in påverkan från negativa känslor, såsom oro, ilska, stress.
Chida & Steptoe drar därför slutsatsen, att positivt psykologiskt välbefinnande i sig, oberoende av negativa känslor, tycks ha en gynnsam effekt på överlevnaden, både i grupper av friska individer och i grupper av sjuka.
Tänkbara fysiologiska orsaker
Chida & Steptoe diskuterar i sin artikel också tänkbara underliggande mekanismer till dessa resultat, och då framför allt påverkan via fysiologiska banor som tidigare har kunnat beläggas vetenskapligt. Till exempel skulle positivt psykologiskt välbefinnande kunna minska mottagligheten för sjukdomar, genom att balansera kroppens stressreaktiva system, inverka gynnsamt på hjärtfrekvensen (heart rate variability) och sänka blodtrycket. Positivt psykologiskt välbefinnande kan också ha en gynnsam effekt på stressrelaterad ökning av inflammations- och koagulationsfaktorer, som i sin tur har samband med mottagligheten för infektioner och hjärt- och kärlsjukdomar.
Men, påpekar Chida & Steptoe mycket riktigt, det går inte att utesluta att faktorer som man inte har kunnat mäta, och därför heller inte kunnat väga in i analysen, skulle kunna ge andra förklaringar till det påvisade sambandet mellan positivt psykologiskt välbefinnande och minskad dödlighet.
Socialt nätverk – en annan tänkbar orsak
En intressant faktor som Chida & Steptoe inte kunde väga in i sin meta-analys är socialt nätverk, som enligt tidigare studier (2, 3) har en koppling till hälsa och ökad livslängd. Betydelsen av den faktorn är däremot belyst i en annan, helt nyligen publicerad studie. Resultaten från den studien får bli ämne för min nästa artikel.
1. Chida Y, Steptoe A. Positive psychological well-being and mortality: A quantitative review of prospective observational studies. Psychosomatic Medicine. 2008;70:741-56.
2. Berkman LF, Glass T, Brissette I, Seeman TE. From social integration to health: Durkheim in the new millenium. Social Science & Medicine. 2000;51:843-57.
3. Berkman LF, Syme SL. Social networks, host resistance, and mortality: a nine-year follow-up study of Alameda County residents. American Journal of Epidemiology. 1979;109:186-204.
