”Svartsyn är ju alltid mer uppmuntrande än optimism”, påstod idéhistorikern Svante Nordin i ett samtal om Blaise Pascal i Filosofiska rummet förra söndagen (SR P1, 2010-05-02) och möttes av en påfallande lång och kompakt tystnad från sina samtalspartners, filosofen Jeanette Emt, journalisten Anders Mildner och programledaren Lars Mogensen. Inför en så djupsinnig oneliner tryter uppenbarligen argumenten även för en filosof, men man kan riktigt se framför sig hur det ivrigt nickades samförstånd runt bordet. Kanske bidrog också bekantskap med en av Pascals oneliners till tunghäftan: ”Den som inte ser världens tomhet måste själv vara mycket tom”.
Tron på den negativa uppbyggligheten
Svartsyn och negativism tycks av någon underlig anledning vara sig själv nog; här upphör invändningarna, det finns inget mer att tillägga, allt av värde tycks ha blivit sagt. Men försöker någon säga något positivt om optimism finns det oftast ingen hejd på de kritiska argumenten och anklagelser för ytlighet, förnekelse, förljugenhet och naivitet. Optimism, det är dåligt det. Pessimism, det är bra det.
Optimisten, sägs det bland annat, lever i villfarelsen om världens godhet och om sin egen osårbarhet, och riskerar därmed att upptäcka faror för sent och att överskatta sin egen förmåga. Pessimisten däremot, som sägs se klarare på världen, står därmed också bättre rustad inför de olyckor och elände som drabbar oss alla. Men – så gott som all vetenskap på området tyder snarast på att förhållandet är det omvända.
Optimism en värdefull resurs
Betydelsen av en optimistisk utblick på livet har varit föremål för en mängd studier inom positiv psykologi och hälsopsykologi. Dessa studier tyder på (1-3), att optimism är kopplat till gott humör och god moral; till uthållighet och effektivitet i problemlösning; till akademisk, yrkesmässig och politisk framgång; till social popularitet; till hög stresstålighet och god hälsa. Pessimism däremot har starkare kopplingar till depression, ångest, passivitet, misslyckanden, social och emotionell ensamhet, försvagad motståndskraft mot sjukdomar och sämre prognos vad gäller förlopp och komplikationer vid sjukdom och behandling.
Kort sagt, optimism utgör, till skillnad från pessimism, en både kraftfull och värdefull resurs.
1. Peterson C. The future of optimism. American Psychologist. 200;55:44-55.
2. Carver CS, Scheier MF, Miller CJ, Fulford D. Optimism. In: Snyder CR, Lopez SJ, editors. Oxford handbook of positive psychology. New York: Oxford University Press; 2009. p. 303-11.
3. Taylor SE. Health psychology. 6th ed. New York: McGraw-Hill; 2006.
