Lyckliga bönder och ömkliga miljonärer

De enda som blir olyckliga av ojämlika löner är vänstersinnade rika. Så tycks det i alla fall vara i USA, där vanligt folk tenderar att se stora löneskillnader som utfästelser om framtida möjligheter och social rörlighet. På andra håll i världen, till exempel i Latinamerika, där ojämlikhet i löner snarare uppfattas som ett tecken på kvarvarande orättvisor mellan rika och fattiga, ser bilden inte helt oväntat annorlunda ut.

Pengar och rikedom
Detta och mycket annat som rör förhållandet mellan lycka och pengar står att läsa i Carol Grahams nya bok Happiness around the world. The paradox of happy peasants and miserable millionaires (Oxford University Press, 2009). Carol Graham är en välrenommerad forskare som står bakom ett stort antal internationella studier om samband mellan ekonomiskt välstånd, jämlikhet och välbefinnande.

Det är alltså inte vem som helst som här går igenom detta svåra och brännbara ämnesområde. Bokens innehåll är också, så vitt jag kan bedöma, väl uppdaterat med den senaste forskningen. Kort sagt, det är en läsvärd om än inte helt lättläst bok för den som vill orientera sig på området. Tyvärr är den stilistiskt mindre bra och en viss slarvighet med såväl begreppsförklaringar som terminologi förekommer. Brister i typografi och papperskvalitet förstärker intrycket av redaktionell hafsighet.

Lyckan är svår att definiera och att mäta
Graham diskuterar i alla fall förtjänstfullt svårigheterna att finna en definition på lycka som är lika gångbar i alla samhällen och kulturer, och som kan mätas på ett sätt som medger tillförlitliga jämförelser mellan länder. Här har utvecklingen ändå gått framåt under senare tid, något som Graham själv varit med att bidra till. Denna positiva utveckling har också givit avkastning i ny kunskap.

Metodutveckling ger ny kunskap
Till exempel har nya studier med mer tillförlitliga metoder kunna ifrågasätta den tidigare så etablerade uppfattningen, att sambandet mellan ekonomiskt välstånd och lycka (tillfredsställelse med livet) är svagt och dessutom avtagande i takt med ökat välstånd. Figuren nedan, som är hämtad från en av dessa nya studier (1), tyder tvärtom på, att sambandet mellan ekonomiskt välstånd och tillfredsställelse med livet är i det närmaste linjärt (den streckade linjen) och att man inte kan se någon brytpunkt där effekten avtar (effekten verkar snarare tillta i de övre skikten):

Politiskt brännbart
Samband mellan lycka och välståndsökning är naturligtvis också ett politiskt intressant ämne, liksom de starka samband som lyckan har med både hälsa och arbetslöshet. Dessa tre faktorer – hälsa, arbetslöshet och inkomst – är, sett över hela världen, de mest avgörande faktorerna för lyckan i termer av livstillfredsställelse, enligt Graham. De är samtidigt de områden som vanligen generar de största politiska motsättningarna, åtminstone i västvärldens länder. Lyckoforskningen har därför blivit både intressant och kontroversiell i politiska sammanhang.

Bruttolyckoprodukten (BLP) - löftesrikt eller hotfullt?
Kan vi, och bör vi i så fall, använda lyckomätningar som kompletterande underlag för politiska program? Frågan ställs numera på allvar även i Sverige. Graham diskuterar detta kunnigt och ingående i boken, och personligen tycker jag att dessa avsnitt i boken ger den största behållningen. Graham själv verkar ställa sig om än inte avvisande så åtminstone avvaktande tveksam till sådana möjligheter (eller faror beroende på hur man ser det). Hennes tveksamhet ligger inte minst i hur man skall kunna tolka och omsätta resultaten i politiska handlingar som i alla avseenden är rimliga och acceptabla.

De traditionella välfärdsmåtten må ha sina brister, men de är beprövade, säger Graham och fortsätter:

Income, simply put, is income and we do not need to spend a great deal of time analyzing the assumptions behind it, although there are extensive debates over how to measure it accurately. In the case of happiness, in addition to all of the difficulties associated with measuring it, there is extensive debate over its definition. How then can we use it as a policy tool? (2, s. 218)

Får jag också påminna om att den ekonomiska mängden att fördela aldrig kan vara outtömlig och att inkomstskillnader faktiskt inte kan bli mindre än noll. Sådana begränsningar ger en viss realism åt det hela. Men lyckan däremot mäter vi på en skala som sträcker sig dit regnbågen slutar, och vad gäller avunden pejlar vi på 40 famnars djup utan att ännu ha sett botten.

1. Deaton A. Income, health, and well-being around the world: Evidence from the Gallup World Poll. Journal of Economic Perspectives. 2008;22:53-72.
2. Graham C. Happiness around the world. The paradox of happy peasants and miserable millionaires. New York: Oxford University Press; 2009.